Då var det hemresedag då. Vi hoppade över hotellfrukosten med flit och lade sista handen vid packningen i stället och gick till Café Rouge för en croque monsieur i stället. Det är mysigt att gå på det caféet tycker vi och det brukar bli ett par gånger när vi är i London. Jag hoppade till och med över kaffet idag för att dricka te i stället. Inte fel det heller. Sedan var det oåterkalligt dags att lämna Shepherd’s Bush för den här gången. Nästa gång skall vi testa ett annat hotell har vi sagt och vi får se hur det blir.

Piccadilly Line går från Hammersmith hela vägen ut till Heathrow och det tror jag redan att ni har koll på. Så det enda vi behövde göra var att ta bussen nedför gatan till stationen och gå på tåget. Som tur var hade det rätt nummer också så vi slapp att byta. I och för sig kan man ju vänta till ett tåg till rätt terminal dyker upp också, så slipper man byta om man inte har lust med detta. Vi behövde inte tänka på det eftersom det gick till Terminal 5. Ganska mycket folk ombord, men det gick så bra ändå. Det tar ungefär 20 minuter ut om det inte är problem efter vägen med stoppsignaler som hänger sig eller annat som gör att tåget måste stå still en stund på linjen. Så det var inte länge vi behövde vara på tåget.

På flygplatsen gick det väldigt snabbt att checka in väskorna och säkerhetskontrollen tog inte så lång tid på sig heller, trots att de genomsökte hela Daniel och det tar ju en stund ;). Taxfreebutiken var öppen och vi botaniserade lite i hyllorna. Där får man ju handla till skillnad på snåla Arlanda som bara säljer om man åker utanför det förbaskade EU. På Heathrow har de så på vissa saker, men många är tillgängliga för All Passengers. Så det kan vi ta efter tycker jag, så kan man köpa med sig något DIT också, om inte annat för att ge Tracey eller Gino.

Planet gick som planerat, med några få minuters försening och det var inga problem med själva flygningen. Jag halvsov mest eftersom jag inte har varit så pigg och vi kom fram bara 15 minuter efter schemat, vilket inte var några problem när det beträffade anslutningar och så vidare. Arlandaexpressen kör in till stationen på 20 minuter så vi kom in väl i tid för att ta bussen som var insatt för att ta oss till Södertälje medan spåret var stängt för byggnation. Det fanns en inne redan när vi kom och det var lika bra att ta den så var vi på plats. Tågen var i tid och hemresan gick utan vidare bekymmer. Jag sov mest hela tiden.

Så nu är jag hemma hos katterna igen och de blev glada. Jag också. De har fått kramar och pussar och godis och det är dags att sova så får jag se hur jag mår i morgon och hur det går med att jobba hela helgen. London är i alla fall över för den här gången och nu är det väl fem månader drygt till nästa resa. Dags att planera den till veckan 😉

Tack för att ni har läst om våra äventyr!