Fredag är alltid lite festligare och idag har inte varit ett undantag. Vi började försiktigt med frukost på hotellet och gjorde oss sedan redo för att möta dagen på alla sätt och vis. För att fördriva tiden en aning, började vi med ett besök på Victoria & Albert Museum. Här har vi varit tidigare, men det finns mycket att se, så det behövs återbesök. Vi började med att dricka kaffe på innergården och det var riktigt trevligt. Sedan vandrade vi runt några timmar innan det blev dags för lunch.

Lunch intogs på Zetland Arms, som en gång i tiden drevs av Charlie Chaplins bror Sid och där tog jag en fish and chips som nog borde klassats som whale and chips. Det var nog den största portion jag sett och jag fick bara i mig 2/3. Fast med Daniel i närheten går inget till spillo. Gott var det i alla fall. Daniel själv tog en steak and ale pie. Säkert inte så fel det heller. Efter detta började festligheterna.

Vi tog tunnelbanan till Embankment och därifrån letade vi oss vidare ut till Strand. En kort promenad längs denna, stora gata, tog oss till vår destination: Savoy Hotel och The American Bar. Vi har länge talat om att gå dit och nu var det alltså dags. Det kändes riktigt spännande att gå upp mot entrén och fråga efter vägen. Ingen frågade ens om vi bodde där utan talade snällt om vart vi skulle gå, så det var inte så krångligt. Väl där ledsagades vi till ett litet bord och den unge mannen tog hand om våra jackor och lämnade in dem i garderoben.

Jag skall inte tråka ut er med detaljer, men det var en mycket trevlig stund vi hade där. Två timmar totalt och fem olika cocktails fördelat på oss två. Får se om ni kan räkna ut hur många vi drack per man, för det var inte fem var. Den unga dam som servade oss var mycket trevlig och glad och talade om att vi inte behövde hålla oss till menyn, utan de gjorde vilka cocktails vi önskade. Om bartendern inte kunde dem, då slog han upp dem (inte bara i glasen). Tyvärr var vi tvungna att gå klockan halv sex, då vi skulle möta Tracey vid Tower Hill, så det var bara att betala, se glad ut och lämna lyxen bakom oss.

Nu inträffar kvällens mest galna händelse. Vi går till Temple för att ta första bästa tunneltåg och den är två linjer att välja mellan som båda går dit vi ville. Vi ställer oss på slumpmässig plats på perongen och när första tåget glider in stiger vi ombord – rakt på Tracey. Miljoner människor åker tunnelbana och vi lyckas välja samma tåg, samma vagn. Det är fan ta mig otroligt. Ack ja. Vid Towern finns just nu några miljoner, keramiska vallmoblomster i vallgraven och folk vallfärdar (det blev många vall där) dit för att titta på dem. Ett helt fantastisk monument över de som stupat i krig.

Vi gick ett varv runt och sedan promenerade vi vidare över Tower Bridge till en pub där vi fick något att dricka i väntan på Gino. Han dröjde inte så länge med att dyka upp och när alla fått sin dryck var det dags för middag. Denna gick av stapeln på en italiensk restaurang efter Themsens södra strand och där åt vi mycket god pasta och drack gott rött vin. Daniel och jag avslutade med en varsin kaffe. Sedan tog kvällen slut och Gino tog sig hem till sitt och Tracey och vi tog tunnelbanan i varsin riktning. I morgon hämtar Gino oss kl. 8.30 för en utflykt till Canterbury. Ska bli kul!