Då var vi i London igen. Traditionen kräver det, eller något sådant. Hur som helst reste vi hitoch det gick fortare än vi trott. Tåget gick redan 06.28 så det var att gå upp klockan fem, frukost tjugo i sex och promenad till stationen tio över sex. Inga problem på vägen utom att jag inte hann pussa katterna ordentligt. Nu vet jag att Zarina tar hand om den delen, men i alla fall. Tåget gick en minut för sent för det var tvunget att invänta mötande skit, men sedan drog vi. Tyst kupé och jag petade Schubert i öronen och efter Degerfors vet jag inget alls. Vi stannade för övrigt bara där och i Kristinehamn, så det var ett snabbtåg värt namnet (och pengarna).
Tyvärr fick vi inte tillfälle att träffa Kerstin som vi brukar, men vi tänkte på henne. Daniel troligen aningen mer än mig, men bara aningen. Ser fram emot att träffa henne vid ett annat tillfälle i stället. Så det blev direkt till Arlanda Expressen och ut till Arlanda. Lika bra och vi hara båda samma inställning om att det är bättre att sitta där och vänta i lugn och ro. Vi noterade att det byggts om lite och incheckningsdisken var närmare säkerhetskontrollen nu än tidigare och det gick fort att checka in. Säkerhetskontrollen gick också fort och snart var vi på Starbucks för fika. Inte för att vi hade något för det då Daniel valde att hälla ut allt sitt i knät och över bordet, golvet och omgivningen i allmänhet. Så han fick köpa sig nytt och be dem komma att städa.
Efter fikat blev det baren och jag köpte oss en varsin Somersby Black Berries och den var inte helt fel måste jag tillstå. Daniel spillde inte en droppe och det var minsann en bedrift. Nej då. Det var ren otur att han fick ut kaffet över sig. Sista hindret på vägen var passkontrollen och det gick snabbt och polisen hade humor. Inte ofta det händer måste jag säga. Vi kom ombord och fick sitta där vi brukar. Av någon anledning är dessa alltid lediga när jag checkar in online dagen innan avfärd och vi trivas att sitta långt fram i planet. BA:s personal var som vanligt glada och trevliga och tro det om ni vill, men trots motvind körde piloten in 20 minuter vilket gjorde att bi kom ganska mycket tidigare än beräknat. Faktum är att vi satt på tunnelbanan den tid som vi egentligen skulle ha landat så vi tackar och tog emot.
I London regnade det. Tråkigt, men vi kan inte få allt. På tal om vilket fick vi samma rum igen och det kändes väldigt skönt. Som att komma hem, på sätt och vis. Portieren sade det till mig när jag betalade att vi fick som vi önskat och jag misstänker att mitt leende på något sätt var som om solen kom fram i regnet. Måste komma ihåg att maila dem när jag kommer hem och tacka speciellt plus att lägga in dem på hemsidan. Vi dumpade bagaget på rummet (jag packade nogsamt upp) och sedan åkte vi till St Pauls för att ta en fika på Nero precis vid stationen. Det var det inte heller några problem med och humöret steg i regnet.
Resten av kvällen/eftermiddagen var inte lika kul i vätan, men vi spenderade en god portion av tiden i tunneln med att försöka ta oss fram till paraplybutiken (som precis hade stängt när vi kom dit, haha) och jag torkade under tiden. För att råda bot på detta blötte vi oss invärtes i stället på puben vägg i vägg och det var trevligt. Mitt beslut att ta bussen därifrån var inte lika brilliant, då det tog en halvtimme i trafiken och vi hade säkert gått sträckan under den tiden. Jaja. Sådant händer. Middag fick vi påThe Clachan som beräknat och jag fick en Gin o Tonic i födelsedagspresent. Yay!! Observera att det var puben som bjöd och inte Daniel. Firar på riktigt gör vi först på måndag.
Vi tog oss via Piccadilly Circus hem och på vägen mötte vi 3 piketbilar och 1 civil polisbil i full fart upp mot Oxford Circus och sedan om ett tjugotal kravallpoliser i fullt språng till fots. Aldrig sett något liknande och vi får kolla nyheterna och se vad som var i görningen. Hem ja… vi stannade på The Swan och tog en pint också och det var en god avslutning på dagen. Nu återstår att sova lite och sedan är det fredag och hela dagen på oss att göra ofog. Tillbaka till paraplybutiken först och främst och jag vill ha en reservklocka då mitt armbandsur ligger hemma och har slut på batteri. Kunde tagit det med mig och bytt här, men det tänkte jag inte på. Dock saknar jag klocka så mycket att det börjar blir irritarande, därav ett reservköp. Tar en billig ”what ever” bara jag får en.
Det var redovisningen av torsdagen det. Återkom i morgon för fredagens äventyr!
Och jag har resans första glas! Hurra!
Äh va ärlig och säg som det är
Ni vill inte låta bli det är för roligt att åka eller hur!
Unnar er detta! Ha en det bäst!
Kram!
Ja jag säger , Daniel, var bytte du dina kaffebyxor. Det är sånt man kommer ihåg senare i livet. Synd att jag inte fick träffa er i går så jag kunde krama om er, men kanske när ni är hemma igen. Hoppas att fredagen har bättre väder så ni kan göra stan till er. Kramisar
Hejsan på¨Er.
Varför kommer mina kommentarer inte fram? Kramar iaf/Kerstin
Så var resan igång igen. För vilken gång i ordningen vet jag inte men många resor har det blivit. Ha så kul. Kram på er.
Ps. Om ni vill kan ni se mig sjunga på facebook. Från pubafton. Någon filmade och lade det där. Ds