Nej tack, jag kör

Så är man äntligen i London igen. Trött och sliten, men belåten. Jimmy ställde upp med bil i morse, även om det var jag som körde ner. Hem fick han köra själv och kom väl lagom till lunchrasten. Ungefär samtidigt satt vi på tåget till Liverpool Street, så resan gick väldigt snabbt. Landade på Stansted 25 minuter före beräknad tid vilket inte är illa.

Nåväl, fram kom vi som sagt utan problem och vi skulle nu ta oss till vårt nya hotell i Shepherd’s Bush där vi aldrig varit tidigare. Tunnelbanestationen ligger på röda Central Line,vilket gör att det är enkelt att ta sig dit från Liverpool Street. Raka spåret 13 stationer och sedan upp till ytan.

Enda problemet som sådant var att mitt Oysterkort, det som jag använder att ladda med tunnelbaneresor var oerhört svårt att stämpla ut med. Spärrvakten rekommenderade att prata med biljettservice och få ett nytt (gjorde det efter vi lämnat prylarna på hotellet).

Hotellet låg drygt 10 minuter till forts från stationen och var överraskande bra. Rummet var inte aptrångt som vi varit vana vid, sängarna stora och (hoppas vi) mjuka, kylskåp och vattenkokare fanns tillsammans med temuggar och både kaffe, te och socker fanns framlagt. Det allra bästa är såklart att vi har Internet på rummet och kan komma åt allt vi behöver utan att behöva kuska runt och leta efter pubar och annat som erbjuder detta. Därmed kan jag skriva i resebloggen varje dag när vi kommer hem till rummet.

När vi lämpat av grejerna var det dags att åka in till stan och få något att äta. Vi valde att hoppa av vid Oxford Circus och ta maten på puben Argyll Arms. Kyckling i bacon med småpotatis och grillad tomat. Gott, gott, gott och till det en pint London Pride.

Sedan strosade vi runt i sakta mak längs med Oxford Street och till New Oxford Street och till ett par pubar i Bloomsbury. Trötta efter att ha varit igång i mer eller mindre ett och ett halvt dygn bestämde vi att ta kvällen tidigt. Vi hamnade på en liten butik vid Trafalgar Square, via Covent Garden och där köpte vi lite bullar o muffins att ha till en kopp te på rummet.

Så det är precis vad vi gjort nu. Ätit detta och druckit te. Skall ta det lugnt resten av kvällen nu så får vi se vad som händer i morgon. Hörs då!

5 svar på ”Nej tack, jag kör

  1. Ja, då var ni då framme och det verkar vara ett bättre rum, med nätuppkoppling och allt. Men hör ni pojkar, man kan inte äta bullar och muffins till kvällsmat! Det får bli något nyttigare nästa kväll. Punkt!
    Kram på er i alla fall.
    Mamma

  2. Mja, så NYTTIGA vet jag inte om vi varit idag…men det var MAT iaf.

  3. Tänk att jag kör oxå. Snusa på vårblommorna och smutta på ölet så blir dagen fulländad. Ha det bra. Kramar från mig
    som hoppas att allt är helt underbart.

  4. God morgon pojkar, hur känns fötter och fotsulor i dag.
    Såg ni mitt favvodjur i går. Murmelkotten missades väl inte, verkligen en sevärd historia..fågel,fisk eller mitt-i-mellan..eller nå´t annat. Morgonens väderrapport, kallt, blåstoch seare regn. Det bästa med det är att vårblommorna står sig i sin prakt, kanske till Pingst. Ha nu en riktig underbar dag i valets London. Kramar till båda. Mamma i Å-berga!

Kommentarer är stängda.