Ja då satt vi på tåget mot Stockholm och konduktören eller vem det nu var har precis blåst i visselpipan att det är dags att börja röra på oss. Natten innehöll inte speciellt mycket sömn, men vad gör det. Sova kan man göra på tåget och sedan på flyget. Vi har lite tid på oss innan planet skall avgå, klockan är nu 8,25 och planet går 16,10, så vi äter väl lunch inne i Stockholm innan vi tar flygbussen ut. Nu ska jag ta en tupplur så får vi se när nån vill kolla biljetten.

Japp, nån ville kolla på den och sedan kunde vi slappa hela vägen till Stockholms Central. Där gick vi lite vilse, men tog oss ändå vidare till Cityterminalen där vi låste in vårt bagage en stund. Eftersom klockan var runt tolv var det dags för nån form av lunch. Det fick bli buffé på Pizza Hut, ett stenkast från stationen. Vi åt lite pizza och avslutade med en kaffe. Kanske var vi inte vrålhungriga, men vem vet när vi får nåt nästa gång. Vi hann med ett varv på Åhléns också, innan vi gick tillbaka till Cityterminalen, hämtade bagaget och satte oss på flygbussen ut till Arlanda, terminal 5.

Då var vi på Arlanda igen då, för första gången sedan vi reste till Birmingham 2004. Lite större än GSE, Göteborg City Airport, men det är väl så det skall vara. Det var i alla fall ingen konst att checka in bagaget, ta oss igenom säkerhetskontroll, passkontroll, kontroll kontroll och slutligen till Robert’s Coffee, där vi naturligtvis inte sitter och dricker kaffe just nu, utan öl. Om den timme är det dags att gå ombord skulle jag tro. Det känns riktigt bra. London närmar sig och det kan väl i alla fall inte bli bättre.

Flygningen gick fint. Måste säga att det kändes riktigt lyxigt att flyga med SAS. Bra komfort även för Jimmy som fick plats med sina långa ben och satt så bekvämt att han somnade. Trevlig personal som talade svenska var också ett plus och en kapten som kunde göra sig förstådd. Allt flöt på hela vägen och att det var trafikstockning över Heathrow kunde ingen ombord hjälpa. Så vi damp ner en kvart försenade efter att ha cirklat runt London ett varv eller två. Nu var den stora frågan om vi skulle överleva Heathrow, en av världens mest trafikerade flygplatser.

Vi överlevde Heathrow. Det är en jättestor flygplats och man går och går och man kommer aldrig fram dit man ska. I alla fall är det så man tycker. Men det gick bra det också. Vi hittade både passkontroll, bagageutlämning och tull och ingenstans förekom något mankemang. Vi hittade till och med vägen till tunelbanan och vi hade inte varit länge på perrongen innan det kom ett tåg som vi kunde åka med. £7 för två personer enkel resa är inte heller något att klaga över. Billigare än bussen mellan Cityterminalen och Arlanda.

Vi klev av i Hammersmith och började vår vandring uppför Shepherd´s Bush Road, den som jag och Daniel ”mutat in” och där jag hade flera landmärken att peka ut för stackar Jimmy när vi passerade dem. Han var hungrig han och mest intresserad av att checka in och kunna dra ner på stan och hitta nåt ätbart. Vädret var som hemma, varmt och kvalmigt och även jag kände att det skulle bli skönt att bli av med väskor och annat.

Problemet var att det finns två hotell med nästan samma namn och det ÄR också samma hotell med skillnaden att det andra har en två i namnet. Självfallet var det på tvåan vi hade fått rum och det passerade vi på vägen upp… och på ”ettan” fanns ingen inne att ta hand om oss så jag fick ta en promenad till ett annat hotell och kolla (det fanns en lapp som talade om att man skulle göra så om det inte fanns personal). Självklart gick jag och portiern om varandra…

Men det löste sig och han följde med ner dit vi skulle bo och insisterade på att ta min ena väska (tackar). Väl där visade det sig att taxan var lägre än väntat (tackar igen) och rummet höll samma höga kvalitet som det hotell jag och Daniel bodde på (och som ligger längre upp på gatan sett från där vi kom från). Så vi dumpade tacksamt våra väskor och gick tillbaka ner till Hammersmith där vi tog nästa tunneltåg till Leicester Square och maten.

Det sistnämnda intog vi på puben Angel & Crown och det var så trevligt så. Mätta blev vi och orken började sakta återvända. Lång dag har det varit och lite trött är man efter en lång resa i stekhett väder. Så vi gjorde ett stopp på Tesco och köpte vatten, godis och vodka att ha på rummet och därefter tog vi en sista öl på the Roundhouse innan vi åkte tillbaka till vårt hotell.

Så här sitter vi nu med varsinn kaffe och det är läggdags. Har som sagt varit en lång dag och i morgon skall vi se vad vi hittar på. Ni som är intresserade kan läsa om detta i denna blogg eftersom jag skriver i den varje kväll. Om någon gör en kommentar kan det hända att den inte syns direkt, men det är i sin ordning. Jag får mycket skitkommentarer (spam) så jag har valt att godkänna allt som görs manuellt. Är ni sedan en gång godkända kommer era kommentarer in på sidan direkt ni har skrivit dem.

Så vi hörs igen i morgon. Nu ska jag sova, om jag orkar i värmen.