… stays mainly in the plain (Den spanska räven rev en annan räv, på originalspråket för er som inte visste det ). The rain in London stays mainly… outside, skulle väl vi säga då. På pubarna regnar det inte och hela dagen har det varit uppehåll. Det var först på seneftermiddagen det slängde några droppar, som sedan blev till ett strilande regn som envist sipprar ner från himlen på ett typiskt, londinskt sätt. Med rätt jacka håller man sig torr i alla fall och Daniel köpte ett litet paraflax till hjälpen. Så fukt från utsidan har inte varit vårt problem idag.

Dagen inleddes med fika på stan på det gamla vanliga stället på Piccadilly, intill Green Parks t-bana, mitt emot the Ritz. Det var gott och är hittills enda kaffet vi fått i oss. Med tanke på att jag är en liten kaffekärring när jag är hemma, är det ett under att jag inte fått huvudvärk av koffeinbristen, men vad tusan, jag får väl andra gifter i mig i stället bara genom att andas här i stan.

Härefter gick vi till posten för att köpa frimärken åt Lennart på jobbet (japp nu har jag dem klara) och sedan tittade vi in hos Davidoffs för att Daniel skulle få en cigarr.  När vi ändå befann oss på Jermyn Street passade vi på att fönstershoppa lite i de sko- och klädbutiker som ligger där och vars prislappar ligger i nivå med en ny bil. Men det kostar inget att titta i skyltfönstren och drömma lite. Mycket fint finns det i alla fall kan man lugnt säga.

Efter detta gjorde vi ytterligare ett stopp på vår lista med saker som vi ville ha gjort så här i starten. Vi åkte till Victoria Station och promenerade vidare till nr 40 Churton Street där den eminenta kamerabutiken Grays of Westminster ligger. Denna butik har endast Nikon (Exclusively Nikon står det på skylten) och i år är det 25 år sedan den vördnadsfulle Gray Levett öppnade denna butik. Fakum är att när jag var där för precis två år sedan och inhandlade min Nikon D80 fanns han inte där, vad vi såg, men idag var han på plats och vi fick ett samtal med honom precis som om vi var lika mycket värda som de stora, världskända fotografer som finns i kundregistret. Det är just detta som gjort butiken till det den är idag. Alla kunder är lika mycket värda, stora som små och alla kan få en stund med mr Levett om han finns där. Han till och med hämtade ett varsitt nummer av butikens egen tidning och gav oss, plus att han rekommenderade en fotoväska åt Daniel med orden ”This is, in my opinion, the best bag on the market right now…” Gissa om vi köpte den. Att få en produkt rekommenderad av honom personligen, för alla er som kanske inte förstår hur stort vi tyckte att detta var, är som att få tips om en bra pub av Hertigen av Edinburgh. Det sker inte, men här gjorde det faktiskt det. Sen kan jag tillägga att när vi skulle betala för den och mannen bakom skrivbordet (här finns inga diskar, det är en väldigt exklusiv butik detta) skulle kolla vad den kostade, sköt jag in ”Mr. Levett sa att den kostade…” och det blev ingen ytterligare diskussion om den saken.

Säg vad ni vill om ovanstående, men mötet med Gray Levett gjorde hela resan värd sitt pris.

Vi drog vidare till puben, samma pub som jag och Jimmy gick till efter inköpte av min D80. Kan tilläggas här att Daniel nu är stolt Nikonägare också och har en D3000. Dock inte köpt på Grays, men ändå. Det enda jag köpte denna gång var en infraröd fjärrkontroll. Kanske går vi tillbaka till veckan och köper en blixt också, men det återstår att se. St George’s Tavern heter puben och finns i min guide för de som är intresserade.

Återstoden av dagen/kvällen ägnade vi åt lite stillsam shopping/pubkryssning. Lunch åt vi på en pub i närheten av Oxford Street och middag intog på på Pizza Hut. Däremellan hann vi besöka HMV, the Computer Exchange, Game och Canary Wharf. Det sistnämnda var Daniels idé för det fanns tydligen en trädskulptur där nånstans som bestod av en himla massa trafikljus som växlade från grönt till rött på ett slumpmässigt sätt. Vi hittade den ganska enkelt och försökte oss på att ta lite bilder av den i mörkret. På tillbakavägen gick vi förbi en vatteninstallation som skrev, just det SKREV, slumpmässiga ord plockade live från the Times hemsida. Det var som ett vattenfall där varje droppe hjälpte till att skapa bokstäverna och man hann precis läsa vad som stod innan allt löstes upp och föll ner i hamnbassängen under. Helt otroligt att man ens kan komma på nåt liknande.

Slutspurten spenderade vi hemmavid på puben the Swan där vi fick en sista pint innan vi gick hem till rummet. Skoj att se att det fanns kommentarer i bloggen redan. Det tar jag som ett tecken på att det finns en och annan intresserad person därute som tycker det är skoj att se vad vi hittar på. Idag var det 5 november, det vill säga den riktiga dagen för att fira Guy Fawkes, men i morgon är det brasa och fyrverkerier på ett flertal ställen runtom i London. Vi hade tänkt besöka Battersea Park för att se hur det är i jämförelse med Alexandras Palace där vi var i fjol. Om det inte spöregnar förstås, för då är vi på PUBEN!