Internetkrångel på hotellet. Sen blogg…

Då var vi i London. Vi tog tåget till Stockholm på torsdag middag och spenderade kvällen och natten hos Kerstin. Det var mycket trevligt och vi bjöds på kalops med kokt potatis och rödbetor. Till detta ett gott, rött vin från Italien. Sedan blev det kaffe med kaka och whiskey från Irland. Bushmills, som också är Traceys favorit. Det var jag och Kerstin som drack, Daniel nöjde sig med Amarula, den som var en gåva från Tracey. Mycket som föll på plats plötsligt.

Efter en ganska sömnfylld natt var det dags för frukost klockan 7 och klockan 8.05 kom flygtaxin och hämtade oss. Det tog 35 minuter till Arlanda, så det gick fort. Att lämna väskorna var snabbt och smidigt och säkerhetskontrollen gick som på räls, även om jag blev visiterad för att jag glömde klockan på armen. Nästa anhalt blev Starbucks där vi tog en varsin fika i väntan på Goudot… eller om det var flyget. Det sistnämnda lyfte enligt schema och vi hade bra flygväder, vilket gjorde att vi damp ner lite före tidtabellen. Inget fel i det.

Tunnelbanan tog oss snart till Hammersmith där vi bytte till bussen som inte klarade av att stanna på rätt hållplats. Men det skiljer 60 meter så det gick väl bra. Som vanligt fick vi rum långt upp för det jädra trappan, men Daniel var snäll och tog min väska. Tack tack tack. Vi fick rum 32, som vanligt… ja, minst 3 gånger har vi bott där. Jag hade det för mig själv i november 2011 och det var ju lyx. Nå, vi packade upp och försökte bäst vi kunde att komma i ordning innan vi gav oss ut – bara för att få gå tillbaka igen och hämta mitt tunnelbanekort. Suck.

Middag på Argyll Arms. Lite väl fullsatt och stökigt för oss, men det fixade sig. Mat fick vi och en varsin öl. Sedan gjorde vi Oxford Street osäker en stund. Bland annat besökte vi HMV och köpte några filmer. Fick tag i Läderlappen från Royal Opera House Covent Garden, med Dame Kiri Te Kanawa, som jag såg på TV för… 25 år sedan? Så köpte jag den gamla TV-serien från 1972 om Familjen Strauss. Bingo för mig och Daniel köpte en box med Bill Bailey. Han var rätt nöjd han också.

Sedan pub. Vi ”fastnade” på the Jack Horner resten av kvällen. Inte alls fel och vi hade väldigt trevligt bland alla ungdomar och folk som firade att det var fredag. Testade Red Fox som vi aldrig lyckas få då den är en oktoberöl. Fanns kvar av den. Så vi satt ett par timmar där innan vi åkte hem.

Jaja. Nattdags. I morgon är det Traceys Halloween fest. Hörs!