Onsdag redan…

Vi började dagen med att sova en stund och hoppa över frukosten. I stället åkte vi ner på stan och tog frukost på Café Nero vid Green Park. Det var inte så dumt det. Efter detta beslutade vi att betatesta min City Walk och se om den höll måttet.

Vi tog tunnelbanan till Temple och började vår vandring med att passera Royal Courts of Justice och förbi draken som markerar gränsen in till City of London. Där hittade vi den lilla port som ledde in till Inner Temple, en av Londons fyra Inns of Court. Här, dold från omvärlden ligger den urgamla Temple Church, tempelriddarnas eget näste i London. Kyrkan har varierande öppettider, men idag var den öppen alldeles lagom till vi kom dit.

Det är en vacker kyrka. Här finns en del gravmonument över riddare, men inga gravar. De avbilder som har korslagda ben indikerar k.orsriddare som varit till Jerusalem. Till min förvåning var det tillåtet att fotografera, vilket jag gjorde. Det var ett trevligt besök som varmt kan rekommenderas.

Nästa stopp var Ye Olde Cheshire Cheese, där vi tog en halvpint Old Brewery Ale. Sedan fortsatte vi vandringen och hittade så småningom den andra domstolen, Central Criminal Court, mest känd som Old Bailey. Även om man kan vara publik i rättegångar, hade vi ingen inbokad utan vi fortsatte – och hittade en pub som inte fanns med på rutten. Den besökte vi såklart (Viaduct Tavern), innan vi fortsatte vandringen mot Smithfield och London Central Market. Detta var en gång i tiden en gammal avrättningplats, men nu tronar marknadshallar här i stället.

Vi hoppade över lunchen på Butcher’s Hook & Cleaver (vi tog inte ens en öl där) och gick viare, förbi St. Bart’s och bort till St. Paul’s. Här stannade vi upp en stund på Paternoster Square och meditierade innan färden fortatte mot St. Mary-Le-Bow på Cheapside. Detta är som bekant kyrkan där Bow-Bells hänger, de som man skall vara född inom hörhåll av för att vara en äkta cockney. Det var skönt att se kyrkan utan byggställningar och presenning. Draken på spiran glimmade vackert och välkomnande. Vi gick vidare, utan att stanna på nästa pub (the Golden Fleece).

Nu var vi framme vid näst sista målet, Mansion House, Bank of England och Royal Exchange, allt samlat i en liten triangel. Vi dröjde inte speciellt länge här utan knatade vidare upp längs William IV Street till promenadens sista anhalt, the Monument. Även där var renoveringen klar så vi kunde skåda denna stolta pelare i all sin prakt. Men nu var det dags för lunch och sålunda en pub. Vi valde the Walrus and the Carpenter där vi varit tidigare och beställde in en formidabel kyckling under ett ost- och bacontäcke, serverad med färskpotatis och BBQ sås. GOTT!!!

Efter detta bestämde vi oss för att ta en sväng runt Science Museum. Detta var ett litet misstag, ty där kryllade det av skrikande ungar och dessutom var inte muséet så som jag mindes det. Utställningen var inte lika rolig, även om det fanns ljusglimtar så som originalkapseln till Apollo 10 som Stafford, Young och Cernan använde. Även Aldrins rymddräkt fanns bevarad här.

Men efter detta var det pubdags och vi gav oss ut på detta spännande äventyr, glada i hågen (och jag vet inte om vi blev gladare eftersom, men trevligt var det). Kvällen avslutades på en Angus Steakhouse där vi intog en god middag. Innan vi åkte hem till hotellet tog vi en fösare på puben mitt emot och kunde glatt överraskade se att denna var utrustad med en darttavla en trappa upp. Dock spelade vi inte, men det var kul att se att denna sport inte var helt död på Londons pubar.

Ytterligare en dag var till ände.