Så skulle vi äntligen åka till Royal Botanic Gardens i Kew, mera känt som Kew Gardens. Det var med spänning jag tittade ut och konstaterade att solen sken så fint och att det skulle bli en härlig dag. Föste upp Jimmy och tvingade honom till frukostsalen och sedan iväg till stationen. Här var det bara att ta rätt tåg så skulle vi inte behöva byta eller nåt sånt. Tåget till Richmond stannar vid Kew som näst sista station. Vi hade ju dessutom köpt respass för zon 1-3 vilket inkluderar Kew Gardens.

När vi kom fram hade vi en kort promenad bort till själva parken och livet lekte. Till och med Jimmy var vid god vigör och såg ut att se fram emot besöket. Jag betalade inträdet och så var vi där. Äntligen var jag tilbaka i Kew efter nära 20 år. VI började med att leta upp Kew Palace, där vi som medlemmar i Historic Royal Palaces hade fritt inträde. Det var ett trivsamt besök och vi blev mycket väl omhändertagna av personalen, för dagen iklädda 1800-talskostymer.

Vi lärde oss nu historien om George III, den Galne Kung George, som inte alls var galen, bara sjuk och felbehandlad av läkarna. Vi fick också lära känna drottning Charlotte som bodde kvar på slottet in i det sista. Medan George hemsökte Windsor, drog hon sitt sista andetag i sin favoritstol och ingen berättade för kungen att hon gått bort. Man höll till och med begravningen i hemlighet.

Nåja, ut igen och kolla trädgården som var härligt välskött, med en fontän i mitten. Nu ville Jimmy ha kaffe innan vi gjorde våra besöki växthusen och det andra i parken. Så vi gick till Orangeriet och tog en fika. That’s it. Sedan kom regnet och JÄVLAR vad det regnade. Vi blev pissblöta och hade ingen lust att fortsätta vår vandring, så vi åkte hem igen för att få torra kläder.

I samma veva började jag få ont i magen… Kanske var det dumt att föreslå att vi skulle ge oss av till Cittie of Yorke för att äta lunch (de har en underbar chili där), kanske spelade det ingen roll. Hur som helst drogs jag med magvärken resten av dagen och kvällen. Trots det var vi till Madame Tussaud’s och kollade runt, eftersom vi hade köpt biljetter till denna afton. Där inne hade de flyttat om en del och bytt kläder på dockorna, så det kändes som om vi var där från scrath. Visserligen saknade vi några objekt, men de kanske vilade ut på lagret medan vi var där… vem vet. Vi fick en taxifärd genom Londons hisoria också och den hade vi inte varit med om tidigare. Spännande och roligt att de gör om från gång till gång.
Men magvärken fortsatte och när vi väl skulle äta kvällsmat kändes det inte alls bra och det slutade med att jag fick gå från matbordet när vi skulle äta kvällsmat, utan att egentligen ätit nåt alls av det jag beställt in. Skit!

Tillbaka på hotellet slutade magen värka. Tvärt, som om det aldrig varit fel på mig. Då var det lite sent att gå ut igen så vi gick och lade oss i stället. Ja, Jimmy kollade på TV och jag har ingen aning om när han slog av den och släckte ner.

Det var den dagen det.