Helgen är över och vardagen har tagit vid. Vi bryr oss inte, för vi har semester och då är varje dag en helgdag. Dagen har dock varit lite sisådär, då alla inte har varit 100% och Claes mådde dåligt från start och skippade frukosten. Sedan var han ändå med när 75% av gänget drog ner till Pimlico för att besöka Grays of Westminster och se var Tracey egentligen arbetar. Jag tog en fotosväng under tiden, för att maximera det som behövdes göras och inte ta upp tid med det från annat. Vi skulle sedan sammanstrålar på puben Admiralty vid Trafalgar Square för en öl/eller nåt och kanske en macka. Inte nog med att bussen som de andra tog, nr 24, tog över timmen på sig att komma så långt som till Westminster Abbey, en färd som borde ta en kvart normalt. Det gick helt enkelt inte att ta sig fram, tydligen. Så de gick av och gick. Claes drog sig tillbaka till hotellet för att piggna till och vi såg inte till honom mer på hela dagen.

Jag satt på puben i femtio minuter från det klockslag vi skulle ha samlats, så bussar skall man inte åka i den här stan om det finns vägarbeten. Då kan man lika gärna gå! Nå, det blev lite dryck för Zarina och Daniel i alla fall och en lättare förtäring och det kändes bra. Själv hade jag prickat av fem punkter på min lista och kände mig ganska nöjd också.
Daniel har många gånger sagt: ”Där har jag aldrig varit.” Så idag skulle vi täppa till lite luckor hade jag planerat. Den första blev National Gallery, där det hänger tavlor till förbannelse. Något som gör det omöjligt att se allt på en och samma gång. Min rekommendation är att plocka lite godbitar då och då. Själv gillar jag Philippe de Champaignes porträtt av Kardinal Richelieu, vilket också är vida känt och berömt. Daniel ville se Van Goghs solrosor (men vi kom aldrig dit) och Zarina var intresserad av Monet. Vi fick en del med oss, i alla fall och detta inkluderade Turners målning Temeraire (som var med i bondfilmen Skyfall) och Caravaggios målning med Johannes Döparens huvud på ett fat. Lite mer fanns där emellan, men så är det och jag rekommenderar er att gå dig en dag och lägga en till två timmar på att se en del av samlingen.

Kaffepaus! Viktigt med pauser och kaffe är också viktigt, så en kombination av de två är något som vi strävar efter. Caféet i Kryptan är en trevlig plats för lite em kaffe. Kryptan i fråga tillhör kyrkan St. Martin-in-the-Fields och är ett av mina och Daniels oaser i London. Zarina gillade det också och vi satt en stund och slappnade av. Min nackvärk botades med lite Ipren och resten av dagen gick nästan helt smärtfritt, i alla fall för mig. Vi drog vidare på en promenad längs Charing Cross Road och sedan in på Shaftesbury Avenue och lite besök i några butiker där. Avslutningsvis landade vi på Crown & Anchor för lite förfriskningar och sedan var det dags för nästa punkt på Daniels lista över sådant han inte gjort. Vi gick till puben Cross Keys, för där har han faktiskt inte varit. Konstigt nog. Men han kan inte säga det igen efter den här resan och jag tror att både han och Zarina gillade besöket där. Jag gjorde i alla fall det.

Mat behöver vi också och inte bara kaffe. Så kvällens sista anhalt var Chinatown och restaurangen Gerrard’s Corner där vi år en god kinamiddag. Det är en av de trevligaste ställena i hela London i mitt tycke, så för mig var dagen fantastiskt lyckad . Enda molnet på vår himmel var att Claes mådde dåligt och inte orkade hänga med. Låt oss tro att han är på benen i morgon. Nu skall jag avsluta kvällskaffet och få mig lite sömn till livs, så att jag orkar med ytterligare en dag i denna fantastiska stad.