Idag missade vi frukosten. Eller snarare, vi skippade den till förmån för att ta det lite lugnare på morgonen. Det är ju lördag trots allt och vi har kört på rätt hårt i veckan som gått. Långa dagar blir det när man äter frukost halv nio och sedan ger sig ut på staden och inte återvänder till hotellet förrän runt elva på kvällen.

Så idag tog vi det lugnt. Planerna på att ta ett varv på Portobello Road och loppmarknade grusades av att det var regn i luften och blött på backen. Så vi valde att ta en sväng till British Museum i stället. Dock via nånstans att ta en kaffe och macka. Detta ställe blev Caffé Nero vid Green Park där vi varit vid tidigare tillfällen och fikat. En varsin varm macka till detta fick bli dagens frukost.

Innan vi tog tunneln vidare till Russell Square och BM gick vi ett varv i Green Park. Detta för att vi hört att det skulle finnas gott om elefanter där, ni vet de som ingår i Save the Asian Elephant-projektet. Detta stämde mer än väl och vi räknade till 25 stycken som stod spridda lite här och där. Dock saknades en, bara basen stod kvar och vi vet inte vad som hänt med den. Får se om vi kan kolla upp detta. Av de 260 utställda hade vi hittills hittat 31, nu var antalet vips uppe i 56. Kankse har vi 100 st skådade innan vi åker hem. Vem vet…

Nu till British Museum. Här gjorde vi en kort tur på en dryg timme bara. Jag kände att jag inte orkade ytterligare en dag med en attraktion som drog fyra timmar plus av vår tid. Det sliter lite på kropp och själ även om det är roligt Jag hade bara en önskan idag och det var att se de så kallade ”Elgin’s Marbles”, marmorfriserna från Parthenon som grekerna bråkar så om att de vill ha tillbaka… BM hävdar väl att om inte Elgin tagit hand om friserna då, för 200 år sedan, hade de säkerligen inte funnits kvar idag och framför allt inte kunnat visas upp för allmänheten.

Det må vara som det är med detta och jag bryr mig inte om att ta ställning. Nu har jag sett dem och de är fantastiska. Punkt. Vi gick vidare till egyptiska delen och travade en trappa upp till mumierna. Sedan orkade vi/jag inte med mer så vi gick ut och letade reda på en pub för att äta lunch i stället. Vi hamnade vid Bedford Square och studerade de blå minnesplaketterna som satt lite här och där på husen. Ingen som drog vår uppmärksamhet direkt, men ändå intressant att se vilka som bott, fötts, dött eller verkat i området.

Lunchen blev på the Rising Sun eftersom det inte fanns några sittplatser på Jack Horner. God mat åt vi. Italiensk kyckling och till detta en öl. Efter detta strosade vi vidare i gränsen mellan Bloomsbury, Fitzrovia och Soho och hittade så småningom fram till the Fitzroy Tavern, puben som fått ge namn åt området Fitzrovia för drygt 60 år sedan. Den var väldigt mysig, må jag säga och ni får väl läsa mer om den i pubguiden sedan när jag får den uppdaterad.

Promenaden fortsatte och vi hittade ytterligare pubar på vägen, därtill två med samma namn men helt olika karaktär (The Northumberland Arms). Efter diverse turer hamnade vi på Oxford Street i närheten av Marble Arch och vi valde att besöka det stora varuhuset (läs gärna ”lyx-” före) och titta lite. Daniel hade läst att det skulle finnas sex elefanter här inne och nu när vi ändå fått upp ångan på elefantskådningen, kunde det vara kul att få med dessa också. Vi frågade oss fram och så småningom hade vi fått ihop alla sex, även om den sista de facto inte stod i varuhuset per se, utan i ett skyltfönster på baksidan (mer eller mindre).

Nu hade vi bara en sak kvar och det var att besöka puben Carpenter’s Arms ett stycke bortom Marble Arch (och vid Marble Arch stod två elefanter till). Så vi travade dit, tog vår halva pint och sedan beslutade vi oss för att ta kvällen. En flaska vin stod i kylskåpet på rummen och det fanns en KFC i närheten vilket gjorde att vi köpte med oss en hink kyckling och åt kvällsmaten på hotellet. Eftersom vi hade möjlighet att göra kaffe själva så fick vi det på maten plus lite elefantlikör som jag köpte på Selfridges (Amarula).

Just nu har jag tryckt i mig en Chiswick Bitter också och det är kanske snart dags att sova lite. Två hela dagar kvar i London och det finns gott om saker för oss att hitta på. Frågan är bara vad vädret säger i morgon. Vi får väl se. Sov gott!