Onsdag är här och med den, nya möjligheter. Vi drog iväg så snart frukosten var avklarad och hamnade så småningom på HMV på 363 Oxford Street. Jag saknar den gamla flaggskeppsbutiken på nr 150, för där kunde jag i princip få allt jag sökte. Nu är det sämre med det och jag antar att det bland annat har med ökad webbhandel. Folk sitter hemma och klickar och sedan (kanske) kommer Postnord med grejerna. Så, som ni kan räkna ut, fick jag inget med mig därifrån. Daniel hittade något i alla fall. Vi gick vidare.

I många år har vi försökt gå till puben som Guy Ritchie köpte tillsammans med Madonna och sedan behöll som en del av skilsmässan. Det har aldrig blivit, men nu… Snacka om epic fail, som ungdomarna säger. Dels sålde han den 2013, tydligen och dels kom vi dit en timme innan den öppnade. Vi är dock resursfulla och gick till grannpuben så länge och återvände en timme och en pint senare. Så nu har vi varit på The Punchbowl, oavsett Guy Ritchie eller inte.

Vidare! Nu gick vi till Foyles, så att Daniel kunde få en bok eller två. Det fick han och hör och häpna: jag hittade CD:n jag tänkte köpa på HMV. Så varför gå dit när största bokhandeln har… Jag är mycket nöjd i alla fall. Så nöjd att jag passade på att köpa en bok också. Så nu skall jag plugga Adobe After Effects (så kanske det blir en film om London om 10 år).

Lunch! Vi gick till min gamla favoritpub, Cittie of Yorke, även fast de sedan länge har plockat bort buffématen och ersatt det med ett restaurangkök, likt alla andra. Gillade att kunna peka till damen bakom och säga, det och det och det och så lite av det där. Min favoritchili har dessvärre gått i graven, så jag får hålla till godo med den för veklingar i stället ;). Det skall säga ka-boom i truten (och magen), annars kan det kvitta.

Nästa steg var att invänta 17.40, cirka och att träffa Tracey. Vi drog oss sakteliga mot Victoria och fick en fika på en Caffe Nero. Sedan tog vi en pint på puben The Greencoat Boy, i väntan på att klockan skulle bli lagom för att möta upp Tracey på puben Windsor Castle. När vi kom dit hade vi ungefär en kvart tillgodo, men Tracey lyckades gå vilse och blev en halvtimme sen. Nu ligger ändå puben, som tidigare hette The Cardinal, bakom Westminster Cathedral, inte så långt från Grays. Ja, kom gjorde hon i alla fall och vi tog ett par omgångar innan vi gick vidare för att äta mat.

Sista anhalten denna dag blev också en pub. The Albert, som Tracey gillade och eftersom vi varit där tidigare, kan vi inte annat än hålla med. Här hade de min favorit, gammon and egg, så det tog jag. Daniel valde hunter’s chicken och Tracey tog en kycklingsallad med bönor. Gott var det och vi avslutade med en varsin cappuccino. Tiden gick fort denna afton och vi eskorterade Tracey en bit på vägen (hon sov över i Ginos hus) och sedan tog vi tunneln hem. Så nu är onsdagen över. I morgon är det födelsedag!