Sista dagen i London. Mycken fanns fortfarande kvar att göra, men vi visste att tiden inte skulle räcka till för allt. Vi valde att ta vår frukost på Caffe Nero på Tottenham Court Road idag och sedan bussen till nummer 40 Churton Street för att säg hej då till Tracey. Vi handlade lite också, men bara lite grand. På Grays träffade vi även Pablo, som var glad att se oss. Tabitha var inte inne, men henne mötte vi utanför när vi gick därifrån. Stort kramkalas uppstod och jag antar att hon nu räknar oss till familjen. Jag har ju i alla fall varit kund sedan 2008. Tracey verkade vara lite sliten, men så har hon härjat bra med allt sedan vi landade för en och en halv vecka sedan. Vi känner av det själva också.

Efter Grays var det i stort sett lika bra att leta upp en pub för att få lunch. Det blev en Fullers den här gången och vi kunde dessutom skaffa oss en gratis pint att ta ut i kväll, på vår avslutande runda. Då kom det lite regn, men inte så farligt. Vi fick knappt något alls på oss och snart gjorde solen sitt bästa igen. Efter lite trasslande hann vi precis i tid till broöppningen av Tower Bridge, för att släppa ut HMS Severn tillbaka på böljan den blå. Det är första gången som vi får se hur bron öppnas, så det var nästan lite spännande.

På grund av det abnorma intresset för blommorna i vallgraven vid Towern, var det bättre att ta en promenad till Monument och ta tunneln därifrån än från Tower Hill. Så blev det och vi klev av vid St. James’s Park och genade genom denna upp till Piccadilly och Fortum & Mason. Där var det varmt! Jag plockade till mig ett par tepaket, betalade och gick. Daniel köpte inget alls. Sen åkte vi tillbaka till hotellet och dumpade allt, drack en kanna vatten och pudrade näsan innan det bar ut igen. Nu var det middag som stod på programmet.

En tur runt Carnaby Street gav inget i matväg, så vi gick tillbaka i riktning mot Bella på Argyll Street och då fann vi en Spaghetti House, så vi gick in där. Där var det kanske lite högljuddare än vi önskade, men det fick bli bra ändå. Lite pasta innan jag kommer hem och inte äter sånt på några månader och en flaska vin fick det bli. Ingen dessert, bara en varsin cappuccino… vi har chokladmuffins på rummet sedan frukost häromdagen.

Så dit blir det snart, för lite öl från Skottland och kaffe med muffins. Just nu befinner vi oss på The Iron Duke, där vi precis har fått oss varsin gratis, London Pride. Just det, gratis. Genom att tweeta en bild på våra respektive tomma ölglas på puben där vi åt lunch, kunde vi kvittera ut en varsin ny sådan mot uppvisande av en kod som vi fick tillbaka. Visserligen såg servitrisen ut som ett UFO, men efter en ha ropat ut managern så blev allting uppklarat :-). Daniel bjöd även på en varsin Honey Dew, så vi fick i alla fall några öl innanför västen den här resan. Faktiskt inte så många som ni kan tro och långt från vår tidigare ranson per resa. Men vi har haft trevligt.

I morgon återstår att äta frukost och ta oss ut till Heathrow. Om allt går enligt planerna, så är vi hemma igen i morgon kväll och får sova i egna sängar. Borta bra, men hemma bäst.

Då var det dags för födelsedag och vi tog frukost på Cafe Rouge och fick en liten stund extra att sova, då det blev sent igår. Gino hämtade upp oss på hörnet som vanligt och solen sken från klarblå himmel. Färden gick till Hornchurch där vi skulle hämta Tracey. Hon hade dukat upp en rejäl lunch och det tog en liten stund att få i oss allt. Grant var hemma idag och valde att följa med oss på utflykten, som denna dag gick till Ely utanför Cambridge.

I denna lilla by bodde Oliver Cromwell under en tid i sitt liv och där finns nu ett museum – som hade stängt strax innan vi anlände. Men Tracey fick dem att öppna igen, bara för oss.

Spännande och bortom museet låg den enorma katedralen och dit gick vi också. Dessvärre var det kvällsgudstjänst så vi kikadd bara lite grand ochfår komma tillbaka en annan gång. Shoppen var öppen så vi handlade lite innan det var dags att lämna Ely och åka vidare. Tydligen hade det gjorts upp att vi skulle äta födelsedagsmiddag på en restaurang i Lakeside och dit gick färden. En trevlig köttrestaurant vid en stor, konstgjord sjö var målet och där hade i en trevlig stund. Mat för fem personer var billigare än cocktails för två på Savoy ;-). Jag tog glaserade revbensspjäll och övriga varierade på temat stor köttbit.

Desserten skulle vi få hos Tracey, så när vi ätit upp var det dags att åka hem. Månen sken och i hade definitivt tur med vädret denna dag. Tracey gav Gino och Grant i uppdrag att ta hand om mig medan hon behandlade Daniel så som hon gjorde med mig igår. Så vi såg på TV :-). Temat var vetenskap, tydligen och vi hann med han halv talkshow, ett avsnitt av Into Infinity och ett av Carl Sagans Kosmos. Det tar en stund att knåda igenom en person, så desserten blev sen och efter den var det dags att åka hem och sova.

Allt i allt var det en trevlig födelsedag med många gratulationer, både här och via sms och Facebook. I morgon har vi vår sista dag och på tisdag åker vi hem. Tiden går fort när man har roligt.