Ja så var den här, dagen D eller C snarare, då vi skulle fira Daniels födelsedag en vecka i förskott. Vi började dagen med att sova – tydligen. Daniel väckte mig inte så vi fick ingen frukost på hotellet. Han tyckte jag sov så gott att han inte ville väcka mig. Snällt i och för sig, men men. Vi gick till Nero på Tottenham Court Road i stället och tog en fika där. Sedan gick vi längs Oxford Street och kollade lite butiker. Vi köpte lite AA-batterier till våra nya blixtar så att vi kan använda dem om tillfälle ges och jag upptäckte till min sorg och fasa att HMV inte längre har kvar sin flaggskeppsbutik på 150 Oxford Street, utan har lagt ner den. Den nya som ligger där originalbutiken öppnade en gång för länge, länge sedan på nr 363 (tror jag) är inte alls lika intressant och rolig att botanisera i. Men tiderna förändras.
Det fick bli en cider på det för att smälta detta ofattbara, men inte ens jag kan ändra på faktum. Vi vandrade vidare ner till Bond Streets station och kollade den lilla HMV i alla fall så att jag fick köpa en Bluray och en CD att ta med hem (båda av samma sak faktiskt, Nyårsdagskonserten från i år). Jag köpte också en lagom hemsk bronsbyst av Ron Burgundy som min arbetskamrat Lina gärna ville ha. Snäll som jag är fixade jag det åt henne eftersom hon ångrade sig så att hon inte köpte den när hon var där förra månaden. Men min dräng och så vidare. 🙂
Regn såg vi en smula, men inte värt att ta upp faraplaxen för och faktum är att vi sett mer blå himmel och sol idag än vad prognosen ens var i närheten av att gissa. Ändå är detta London, regnets Mecka. Hur som haver gick vill tillbaka till hotellet (eller tog tunneln) och medtog varsin club sandwich från Pret som vi åt på rummet tillsammans med en öl från gårdagens besök på Fuller’s. Gott och trevligt. Sedan var det bara att göra sig i ordning för festen och vi kom iväg ungefär vid kvart i sex och jag hade tänkt att vi skulle vara framme vid pass halv sju – och det var vi.
Först på plats, som vanligt, men det gjorde inget. Vi gick till Snigeln i Salladen… ja Slug & Lettuce och tog en varsin Gin. Strax kom Tracey och Grant och han tog en apelsinjuice och hon en Gin och när väl Gino kom ville inte han ha en GinoTonic… (haha) utan han tog en öl. Detta fick jag bjuda på vilket var bra eftersom jag misstänkte att vi inte skulle få betala värst för middagen (något som visade sig stämma). Den brasilianska restaurangen låg vägg i vägg med Snigeln så det var ju bra. Varken jag eller Daniel har varit vid O2 tidigare och bara det var spännande. Får nästan åka tillbaka och utforska lite mer.
Maten var otrolig. Det var kött i alla varianter och vi åt och vi åt och vi åt. Det var ingen hejd på det hela och Daniel åt mest av oss alla 🙂 Det var väl helt rätt eftersom det var hans fest. Jag passade på att slänga ur mig lite mer afrikaans och du blev det i alla fall napp eftersom Grant reagerade och sa ”very good” och sedan fick jag lov att berätta att jag skaffat en kurs och lärt mig lite grunder. Fick briljera lite också… blygsamt men ändå. Kul.
Som jag misstänkte fick vi inte vara med och betala värst av maten. Daniel fick inte betala alls, men det hade jag räknat med att jag skulle göra, fast inte ens jag fick betala mer än £25 plus ett par pund i dricks så det var en väldigt billig helkväll. Ginen kostade inte så mycket och inte ölen och juicen heller… På det hela en bra lördag. Men nu har vi tagit vårt lilla te och kaffe på rummet och det är dags att sova lite. Kanske. Skall träffa Tracey och Grant på Kings Cross vid halv tolv, tolv i morgon igen för mer äventyr. Vi fär se vad det blir och ni får läsa om det i nästa inlägg.
Tot siens!