Då var det måndag och idag blir det lite mindre text för jag har ont i nacken och tycker det är lite besvärligt att skriva.

Ska ändå redogöra för dagen. Nio är en perfekt tid att äta frukost, men då slutar hotellet att servera den. Lite typiskt, hotellet i Romford hade frukost till 10.30 om dagarna, så ofta missar vi frukosten. Vi har smör, bröd och pålägg i kylskåpet på rummet, så det går att lösa. Idag åt vi dock frukost på Caffe Nero vid Tottenham Court Road, eftersom vi skulle med bussen till Pimlico och hälsa på Tracey och de andra i butiken. Buss nr 24 går hela vägen från Charing Cross Road till strax utanför butiken. Smidigt.

Tracey var glad att se oss och även Tabitha och Pablo sken upp. Skoj att känna sig välkommen. Lord Croft så väl ingenting, egentligen, men vi hade inte räknat med det. Han är lite halvdryg. Mr Levett såg vi dessvärre inte till. Pablo visade alla bilder han tog på festen dit han var bjuden som officiell fotograf. Tracey tycker mycket om honom, så han var nog bjuden som vän också. Massa fina bilder var det. Duktig OCH snäll, inte många som är det ;). När vi träffades på festen och jag började förklara hur vi träffat Tracey, frågade han direkt om det var jag som var Jan. Haha. Alla verkar känna apan.

Nå, vi kollade lite i hyllorna innan vi gick vidare. Denna gång till Westminster Cathedral dit vi tänkt oss flera gånger, men inte kommit till skott med. Mycket vackert var där och man fick fotografera. Vi var där ett tag. Sedan pubade vi till det blev mörkt och vi kunde gå till isrinken vid Naturhistoriska. Daniel ville gärna dit och ta bilder. Kul, det också. Efteråt gick vi till the Zetland Arms för en sista öl innan middagen.

Mat blev det hemmavid, på Brook Green Hotel, en pub några hundra meter från där vi bor. Det var enklast så och skönt att ha nära hem efteråt. Vi åt fish and chips. Gott!

Hemma tidigt i kväll. Inte fel. Passade på att duscha medan det fanns varmvatten. På mornarna är det dåligt med den varan. Så nu, slappa och vila nacken. Hörs i morgon.

Så är helgen över och underligt nog har vi en helg kvar innan vi åker hem igen. Det är lite lyxigt, faktiskt, med så många dagar, men efter detta får det gå ett tag innan det blir dags igen. Vi tog bussen från Romford till stationen i Hornchurch och där fick vi ta en ny buss som tog oss till stationen i Dagenham East. Detta på grund av linjearbeten, men det var bara fråga om två stationer. Dessutom kom båda bussarna ganska snabbt och vi hade minimala väntetider.

Framme i Hammersmith tog vi också bussen upp till hotellet och lastade av alla grejer. Kostymer, det vi glömde ta med att dricka med mera. Sedan åkte vi ner på stan. Det låter underligt att säga så, kanske, men för oss är det precis vad det handlar om. Vi klev av vid Marble Arch där vi snabbt besökte Marks & Spencer för att köpa oss varsin pin till stöd för Royal British Legion. Det är standard i november att man donerar en slant till dem och får en vallmo att ha på rockslaget. Allt är gott och väl, men en pin är lite slitstarkare och även lite snyggare.

Sedan blev det pub. Solen sken och vi hade det trevligt. Vi hittade lite nya ölsorter att testa och det är alltid spännande. Nicholson’s har ölfestival så det kommer att finnas lite att välja på framöver. Vi fick ju en bastant engelskt frukost, så maten blev lite senarelagd och därmed blev det bara en måltid. I stället för lunch och middag, åt vi bara middag. Det blev pizza på ”hyddan”, det vill säga Pizza Hut. Mycket mat och ingen öl. Gott.

Vi gick vidare till the Porcupine för lite öl och därefter till Bear and Staff för en glas till. Sedan kom regnet. Så vi gick till Tom Cribb där en halv pint tog en timme att dricka :). Captain’s Cabin ville inte veta av oss. De hade stängt och om och när de öppnar igen är frågan. Ack ja. St. James’s Tavern hade öppet, även om det var lite trångt där. En halv pint Reverend James gick ner i alla fall. Sedan tyckte Daniel att det fick räcka med en liten öl till och den tog vi på Blue Posts på Rupert Street. Jag höll med, för vi var blötare på utsidan än på insidan och på hotellet kunde vi göra både te och kaffe.

Så vi åkte hem. Kaffet och teet är urdrucket och min gin är nästan slut. Här är det varmt och torrt och jag tror jag ska vila min stela nacke lite. I morgon börjar den egentliga resan med allt vi vill hitta på. Hörs då. Natti!