Ja då var det dags att ta farväl av London för den här gången. Regnet hängde över staden igen och vi har inte haft många fina dagar denna gång, vädermässigt. Men vi har haft kul för det. Halloweenfesten hos Tracey var ju exempelvis något att uppleva och min födelsedagsfest med Tracey och Gino som inbjudna gäster var något att göra om nästa år. Jag tror att Daniel haft skoj också dessa elva dagar. Kanske lite väl lång vistelse, men vi hade inget att välja på om vi ville göra både fest och födelsedag.

Att stå i regnet under Lord Mayor Show var inte kul, men det var en upplevelse och jag skall se hur bilderna blir när jag får ur dem ur kameran. Just nu tankar jag över första minneskortet och det har inte ens gått till hälften, trots att det är en timme sedan jag petade i det.

Hemresan var i stort sett händelselös, men det var lite spännande eftersom vi inte hade marginalerna på vår sida. En försening hade inneburit att vi fått stanna hos Kerstin i natt. Visserligen var vi varmt välkomna, men det hade inneburit nya biljetter eftersom de vi hade inte är ombokningsbara. Vi kom till Heathrow exakt elva för då var det en tyst minut eftersom det är den 11/11 idag. Vi var få som respekterade detta, men jag och Daniel gör alltid detta.

I tax-freen fick vi en varsin gratis gin och tonic, då Bombay Sapphire hade ett event där. Tyvärr kunde vi inte köpa med oss det vi ville, men det går fler tåg. Den var oerhört god i alla fall, baserad på ”East” versionen av ginen.

Färden ut till flygplanet är värd att nämnas, för den skedde med buss idag. Det har vi aldrig gjort tidigare och det var långt som tusan. Men vi kom fram och vi kom iväg och vi var i Stockholm i tid för att vi skulle ha en chans att få ut bagaget och hinna med tåget hem. Daniel tappade dock bort kepsen… 😉

Så nu är jag hemma hos katterna och ser fram emot att resa tillbaka till London i sommar. Nu ska jag vara hemma ett tag, hade jag tänkt. Tack alla ni som läst om våra äventyr och extra tack till er som kommenterat också.

GOOD BYE!

Då var den kommen, sista dagen i London denna gång. Solen sken från klarblå himmel, inte ett moln i sikte. Varför var inte hela veckan sådan? Gårdagen åtminstone när vi skulle göra något utomhus. Jaja, det är som det är med den saken. Vi brukar inte vara så väderberoende, men ibland kan man ju av nöden tvungen att vara ute då det man vill göra kräver det. Idag, exempelvis, hade det varit en perfekt dag att fira Remembrance Sunday vid Cenotaphen i sällskap med Hennes Majestät Drottningen, med flera. Dock valde vi bort det och tog det lugnt i stället.

Vi öppnade med elvafika på Nero, Tottenham Court Road och satt där i nästan en timme och bara var. Ibland räcker det att bara vara. Vi gick vidare till Forbidden Planet så att Daniel fick kolla lite i hyllorna. Det finns en del att kolla på. Även jag kollade, men handlade ingenting. Vidare i environgerna… Det blev ett pubbesök på Roundhouse, som är en trevlig Fuller’s i närheten av Covent Garden. Det blev en liten promenad i området efteråt.

Lunch fick idag bli där vi var igår, det vill säga vid Ludgate Circus där vi blev så blöta. Vi hittade en ny pub till och med, The Albion och nu är det väl, hmm 305 pubar i guiden. Jag får återkomma till det när jag är hemma igen. Daniel har inte klagat en enda gång på att han haft ont i knäna eller fötterna, snäll som han är, trots att jag väl vet att han har haft känningar av både ock. Vi har ju som vanligt gått nån mil, men novemberresan brukar förvisso innehålla färre långpromenader än sommarresorna.

Vi hörde av Gino som ville leverera ett gäng öl till oss, plus presenterna från igår (vad ölen beträffar, fråga inte). Naturligtvis var vi i varsin ände av stan, men vi tog ett beslut och fann en plats för oss att träffas som låg ungefär mitt emellan. Så vi hade äran att träffa honom för fjärde gången denna resa. Kul att ha vänner i stan igen. Han var lika glad som vanligt och gav oss en äkta kurirväska med våra saker. Daniel har nu adopterat den som sitt nya handbagage. Fullständigt vädersäkrad.

Efter vår träff över ett glas öl drog jag och Daniel till hotellet för att dumpa kurirväskan innan vi gjorde stan en sista kväll. Det gick snabbt att stanna till i Shepherd’s Bush och vi var snart på väg ut igen. Destinationen var Bella Italia på Argyll Street, där vi skulle avnjuta vår avslutningsmiddag. Det har blivit lite av en klassisk avslutning att äta pasta sista kvällen, så det kändes helt rätt. Gott var det också. Lugnt och trevlig, bra service. Vi kan inte mer önska.

Nu är allt packat inför hemfärden, utom vi. Med allt vi konsumerat under veckan, borde vi känt av mer än vi gör. Dock dricker vi alkoholsvagare öl än de flesta. Bittern ligger mellan 3,5 och 5,0 i styrka (de som är starkare skippar vi), jämfört med lagern som ofta börjar på minst 5 och ökar. Oftast dricker vi öl kring 4-strecket och då halvor, dvs 28 cl. Sprid intaget över 12 timmar med tre matintag och promenader däremellan… då är 7 pubar på en dag inte så farligt alls.

Nå det om detta, som han jag reser med skulle säga. Visst, vi dricker en del, men vi har koll på vad som sker.

Om allt går som planerat, marginalen är snäv, så får vi sova i egen säng i morgon (min rygg säger tack tack) och jag får pussa katterna. De har saknat mig och jag dem. Så det ska bli skönt att komma hem, även om jag kommer att sakna London, Tracey och Gino.

Sov gott och håll tummarna att hemresan blir som planerat.